Många nya vänner

Nu har jag fått svar ifrån fem tjejer och har därmed fem personer som vill träffa mig i London. Plus att jag har en bekant som jag tänkte träffa om han har tid någon gång och ska även få mejladress till den au pair som kvinnan som intervjuade mig här i Västerås för att komma som au pair hos henne, valde istället för mig. Så har cirka sju personer att träffa nu, underbart! Plus att jag säkerligen kommer träffa andra som är au pair genom barnens kompisar och så.

Mamman i familjen mejlade idag och ville höra så att allt var bra och att jag är redo, och allt är väldigt bra och jag är väldigt redo. Hon fick även numret till min pappa så att hon kan ringa honom och prata. Det är nog även bra om de har numret till mina föräldrar utifall det någon gång skulle vara något de behöver prata med varandra om.

Har föresten skrivit ett helt A4-papper med grejer som jag vill göra och se i London. Så tänkte att jag skulle skriva något inlägg om det, och sen får vi se vad jag hinner och vad som prioriteras helt enkelt. Känns inte som att jag åker om bara 4.5 dagar!!

Josefin

Redo för resan

Kom hem från Alanya igår och insåg hur lite tid det är kvar tills jag åker. Samtidigt så är jag mer eller mindre klar att åka. Ska tvätta allt som var med på förra resan, och packa ner allt som ska med på denna, men annars är jag ganska klar. Måste köpa stödstrumpor för mina fötter har svullnat upp av den långa flygresan från Turkiet och vill inte riskera det när jag åker till London, även om flygresan dit är betydligt kortare.

Ska även passa på att säga hejdå till så många som möjligt. De flesta har jag redan umgåtts med så mycket jag kunnat och sagt hejdå till, men några viktiga har jag kvar att ringa och träffa.

Idag har jag mejlat till flera tjejer som också letar efter någon att umgås med i London. Så hoppas på svar från så många som möjligt så jag kan börja bygga upp sitt kontaktnät där. Tänker packa ned så liite kläder jag kan så jag kan shoppa massor där!!

Josefin

Första mötet

Igår begav jag mig till Stockholm för att träffa familjen för första gången. Lite nervös var jag allt. Eller okej, jag var så nervös att jag inte kunde äta innan, och än mindre sitta stilla och vänta på dem. När mamman kom in på centralen kände jag igen henne direkt, vilket hon verkade tycka var lite läskigt. Men sån är jag. Inte läskig utan en person som kommer ihåg ansikten helt enkelt.
Familjen verkar vara väldigt lätta att umgås med och hur trevliga som helst och jag tror jag kommer passa väldigt bra in hemma hos dem. Eftersom de har en liten pojke på bara 1 år så kommer han och jag var de som umgås mest på dagarna, och eftersom han var grymt söt och lugn så tror jag det kommer gå galant det här. Fast sådär lugn kommer han nog absolut inte alltid vara, men det är ju helt förståligt.

Både familjen och jag hade lite funderingar inför hösten och jag är så sugen att åka nu att jag inte vet hur jag kunna vänta i 2.5 veckor till. Tur att en av de veckorna kommer spenderas i Alanya. Som tur var verkar det finna sen hel del aktiviteter för mig och pojkarna att ta del av, för jag vill ju såklart träffa massor med trevliga au pairer att umgås med. 19 dagar kvar!

Josefin

Hur det började

För ett tag sedan kom jag i kontakt med en kvinna som sökte en au pari i London. Då kvinnan hittade någon som tyckte passade hennes familj bättre rekommenderade hon mig vidare till andra familjer. Så efter att ha varit tvungen att välja mellan två familjer är det nu bestämt. Den 5e september åker till London för att vara au pair! Familjen har 3 barn, precis som familjen jag varit hos tidigare i Stockholm har. De är 1, 4 och 6.5 år gamla och helt otroligt söta. Eftersom de inte direkt bor i min närhet har jag inte träffat familjen än, men troligtvis blir det ett möte med dem i nästa vecka. Vilket jag ser hemskt mycket fram emot! Känns lite tryggare att åka dit om man faktiskt vet vilka man ska hem till och bo hos. Har såklart både sett bilder och pratat på telefon, men är ju alltid trevligare ansikte mot ansikte så att säga.

Det jag ser mest fram emot är inte bara att komma ifrån Västerås. Det är även att träffa nya människor, uppleva London inte bara som turist över en helg samt bli bättre på språket. Visst är familjen svensk och många i området också, men några britter träffar man ju alltid att prata med. Då jag har tänkt stanna i 5 månader hinner jag förhoppningsvis både träffa en hel del britter, samt uppleva det mesta av allt som jag redan nu vill gör i staden. Då jag inte vet hur föräldrarna ser på mitt bloggande så vågar jag idag inte skriva så mycket mer. Kan dock lägga ut några bilder på hur min nya "våning" kommer att se ut då jag fått en länk ifrån dem så jag kan se vart jag kommer bo någonstans.

Josefin